Kolhydraträkna med T1D-appen

Det är framförallt kolhydraterna i maten vi äter som blir blodsocker. Genom att räkna gram kolhydrater i en måltid kan en insulindos beräknas. Kolhydraträkning är ett verktyg som använts för att räkna ut insulindosen till måltider i många av världens länder i mer än 30 år och har använts i Sverige sedan 2010-talet. Alla barndiabetesmottagningar i Sverige lär ut kolhydraträkning direkt vid debuten till familjer när barn insjuknar i typ 1-diabetes.

Att räkna kolhydrater gör det lättare att hitta rätt insulindos och bidrar till att blodsockret efter måltid blir jämnare. Studier har visat att det ökar flexibilitet i matval samt ökar livskvalitén hos de med T1D (och deras föräldrar).

Enkelt förklarat så är kolhydraträkning en ekvation. Kolhydrater (i gram) i din måltid dividerat med en kvot = insulindos. För att ekvationen ska fungera behövs kunskap om kolhydratinnehåll i livsmedel och maträtter samt en individuellt beräknad kolhydratkvot. 

För att komma igång kan du testa att räkna kolhydrater i en eller ett par av dina favoritmåltider. Kanske äter du samma frukost ofta, då kan det vara smart att räkna ut just din frukost till att börja med. Kolhydraträkning behöver inte vara allt eller inget, att börja med några måltider du äter ofta kan göra skillnad!

Se vår film om hur du kommer igång med kolhydraträkning!

Identifiera kolhydraterna

Kolhydraterna är kroppens mest lättillgängliga energi. Ett för lågt intag av kolhydrater gör oss trötta och kroppen presterar sämre i både fysiska och mentala prestationer. Vi sparar kolhydrater i form av glykogen i lever och muskler, vilket är en viktig energireserv, framförallt om blodsockret blir lågt. Om du fortfarande växer och tränar är det viktigt att äta kolhydrater för att må bra och ha ett jämnare blodsocker. 

Kolhydrater kan delas in i tre grupper: 

• sockerarter: finns i vanligt socker (sackaros), fruktsocker (fruktos), mjölksocker (laktos), druvsocker (glukos) och maltsocker (maltos). Enkelt för kroppen att bryta ner och blir snabbt blodsocker.
• stärkelse: finns till exempel i pasta, ris, potatis och bröd. I kroppen bryts stärkelse ned till druvsocker (glukos). Stärkelserika livsmedel höjer blodsockret olika snabbt.
• kostfiber: finns i grönsaker, rotfrukter, frukt, linser och bönor samt bröd, flingor och fullkornsprodukter. Fibrer bryts i stort sett inte ned utan når tjocktarmen oförändrade, vilket ger en bra mättnadskänsla, ger jämnare blodsocker och håller magen igång.

Kolhydrater finns i:

• bröd och gryn 
• potatis, ris, pasta, couscous, bulgur, quinoa mm
• ärtor, bönor och linser 
• mjölk, fil och yoghurt 
• rotfrukter och grönsaker 
• frukt, bär och juice 
• socker, honung och sirap 

Kolhydrater finns inte i:

• animaliska livsmedel som kött, fisk och ägg
• pålägg som ost, skinka och korv
• smör och olja
• feta såser som majonnäs och bearnaise
• nötter och fröer
• tofu
• salladsblad och gurka
• fröer och de flesta nötter i mindre mängd

*Pistagenötter och cashewnötter innehåller ca 20% kolhydrater. Jordnötter och valnötter innehåller ca 10% kolhydrater.

Räkna mängd kolhydrater i din portion

För att räkna antal gram kolhydrater i din portion eller i ditt livsmedel används kolhydratlistor. Där kan du se hur stor andel kolhydrater som finns i det du ska äta. 

Det finns olika sätt att räkna mängden kolhydrater i din portion. Du kan använda våg eller måttsats (ex. decilitermått) men det går även bra att räkna styck, t.ex. antal potatisar och brödskivor. Du använder det sätt som passar dig och stunden bäst. T.ex. är makaroner lätt att mäta med hjälp av decilitermått men spagetti är lättare att väga med en digital våg. Efter några veckor lär du dig att se med ögonmått hur stor portionen är och kan uppskatta kolhydrater med tillräcklig noggrannhet utan att använda våg eller mått.

Beräkna kolhydrater i en måltid

Ett enkelt sätt att få översikt när man börjar räkna kolhydrater är att ställa upp allt som ska ätas, och sedan beräkna mängd och därefter hur mycket kolhydrater det innehåller.

Ibland är det bra att börja på klassiskt vis med penna och papper och en utskriven kolhydratlista till hands men T1D-appen har en funktion som hjälper dig att hitta alla kolhydrater och enkelt räkna ihop alla livsmedel i en måltid på samma vis.  (Tips! Spaghetti och makaroner hittar ni som pasta i listorna och beräknas alltid på kokt mängd)

Exempel: en äggstor potatis väger 70 g men det kommer inte vara 70 g kolhydrater, eftersom potatis även innehåller vatten m.m. I potatis är andelen kolhydrater 17%, vilket innebär att en äggstor potatis som väger 70 g innehåller 12 g kolhydrater (70 x 0,17 = 11,9).

Du hittar även kolhydratinnehållet i livsmedel på förpackningen i rutan Näringsinnehåll. Det anges alltid kolhydrater per 100 g på alla förpackningar i Sverige, ibland står det även per portion. Tänk på att per 100 g är detsamma som procenten, står det 46 g kolhydrater per 100 gram så är det 46%. Och kom ihåg att en portion på förpackningen inte alltid är detsamma som Din portion. 

Utöver kolhydrater förtydligas det på förpackningen hur stor andel av kolhydraterna som är sockerarter, det står ”varav sockerarter”. Detta ska inte läggas till ekvationen eftersom sockerarterna är medräknade under kolhydrater. Däremot kan mängden sockerarter skvallra om hur nyttigt eller onyttigt ett livsmedel är. Du behöver inte heller räkna fiber.

Noggrannhet i beräkning av kolhydrater

I början, när du fortfarande lär dig räkna kolhydrater, är det bra om beräkningarna är mer noggranna. Detta behövs för att kunna lära sig vilken mat som innehåller kolhydrater och vad som är rimliga mängder kolhydrater i en måltid.

Allt eftersom du blir säkrare med räkningen och får mer erfarenhet kan en övergång till att uppskatta kolhydratinnehåll vara fullt tillräckligt för att beräkna insulindos. 

Tips för att förenkla

Ibland vill man att det ska gå fort och inte vara så krångligt. Här är några tips för att förenkla för dig som inte har tid att vara så noga.

• Det viktigaste att räkna på tallriken är kolhydratdelen (Ris, pasta, potatis, bröd etc.)
• Grönsaker innehåller små mängder kolhydrater och behöver oftast inte räknas med. Undantagen är majs och rotfrukter samt om du äter en stor mängd, t.ex. en hel ask med körsbärstomater!
• Hur mycket innehåller grytan? En bra tumregel är att det är 5 g kolhydrat/dl gryta
• Om du inte vet hur mycket brödet innehåller så är en bra tumregel att hälften av brödets vikt är kolhydrater (50%)
• En bra såsregel är 5 g/dl (gäller ej sky eller feta såser som majonnäs, bearnaise)

T1D-appens verktyg

I T1D-appens kolhydratlista har vi samlat vanliga livsmedel som många äter ofta. Där finns även listor från flera vanliga restauranger och caféer. Du kan även skanna livsmedels streckkod och få fram antal kolhydrater per 100 g. Kom ihåg att du måste ange vikten som du ska äta. I livsmedlen som finns i listan i appen kan du ändra mellan styck, vikt och volym. Med hjälp av appens kolhydraträknare kan du lägga till alla livsmedel i din portion i en måltid så räknar den ihop kolhydraterna åt dig. Är det en måltid du äter ofta kan du spara hela måltiden, du hittar den då lätt under Favoriter i måltidsfliken.

Viktigt om torrvikt

Något som är viktigt att veta är att man ska räkna på tillagad vikt av livsmedel som ska kokas, t ex ris, pasta och havregryn. På paketen står kolhydrater per 100 g torrvikt, alltså okokt form, och skannar du paket med T1D-appen är det denna information du får fram. Om du räknar på den så blir insulindosen alldeles för hög. 

Ta för vana att inte skanna dessa produkter utan använd appens listor och lägg gärna din egen normalportion för t ex kokt pasta och ris under favoriter. Då når du den snabbt och enkelt.

Kolhydrat- och korrektionskvoter

För att kolhydraträkning ska fungera är det viktigt att du har rätt kolhydrat- och korrektionskvoter. I det här kapitlet ger vi förslag på hur du kan räkna ut dina kvoter men kom ihåg att du sannolikt behöver justera dina kvoter ett par gånger innan du hittar rätt. Sedan kan du behöva justera kvoterna allt eftersom det sker förändringar i din vardag, t.ex. om du ökar din aktivitetsgrad eller om din vikt ändras eftersom din insulinkänslighet då förändras. 

Dosera insulin till kolhydratmängd med räkneregler 

Kolhydraträkning bygger på att man räknar antal gram kolhydrater som ska ätas och sedan dividerar med en kolhydratkvot. Kvoten är individuell och måste räknas ut för varje person, eftersom alla med T1D behöver olika mycket insulin. Kvoten säger hur mycket direktverkande insulin som i teorin behövs till en viss mängd kolhydrater. Vanligtvis hjälper läkare, diabetessjuksköterskor och dietister till att räkna ut kvoter direkt när du har fått typ 1-diabetes. Personalen använder då olika räkneregler, vanligast är 500-regeln, som beräknar din kolhydratkvot under dagen, och 330-regeln som beräknar din kolhydratkvot till frukost. Dessa används som utgångspunkt, men det finns också specifika modifieringar av reglerna baserat på vilket hjälpmedel du använder såsom 450 och 250. Prata med ditt diabetesteam för att få hjälp med att hitta dina kvoter! 

Observera att dessa regler är en bra utgångspunkt men sannolikt behöver kvoterna justeras, pröva dig fram och se hur de stämmer. Kvoten är bra om blodsockret ligger inom målområdet (4-8 mmol/L) ca två timmar efter en måltid. 

Räkna ut dina kolhydratkvoter 

Det finns två olika sätt att räkna ut dina kvoter. Du kan prova att använda båda och se om det är någon skillnad. Att använda ‘reglerna’ är en mer generell metod och påverkas bl.a. av om du har penna eller pump. 

Räkna ut kvoter med hjälp av Regler

Addera ihop dagens alla insulindoser, både måltidsinsulin och långverkande insulin, då får du fram din totala dagliga dos insulin (TDD). Dividera 500 eller 330(frukost) med TDD för att få fram hur många gram kolhydrater som en enhet måltidsinsulin tar hand om. Insulinbehovet är högre på morgonen, därför behövs en lägre kolhydratkvot till frukost.

Exempel som räknar med 330-och 500-regeln: 

Annas totala dygnsdos insulin är 50 E. 

330÷50 = 7 g/E. Till frukost behövs 1 E insulin till varje 7 gram kolhydrat som äts.

500÷50 = 10 g/E. Till måltider under dagen behövs 1 E insulin till varje 10 gram kolhydrater som äts.

För att beräkna en insulindos till måltid är ekvationen:

Kolhydrater i maten ÷ kolhydratkvot = E insulin

Om Anna äter 1 smörgås och 1 glas mjölk till frukost ser uträkningen ut så här:

En smörgås: 15 g 

Ett glas mjölk: 10 g

Totalt: 25 g

25 g kolhydrater ÷ 7 g/E = 3,5 E insulin

Räkna ut dina kvoter “baklänges”

Om du vill komma igång att räkna kolhydrater så kan ett enkelt sätt vara att helt enkelt börja med att räkna mängden kolhydrater i dina måltider och din vanliga insulindos. Ett tips är att börja med frukosten, den måltiden brukar vara lätt att räkna kolhydrater i och man äter ofta samma sak, så det är lättare att utvärdera om kvoten stämmer. 

Räkna ut mängder kolhydrater i din måltid, ta din vanliga insulindos och sedan dividerar du kolhydraterna med insulindosen och får fram en kvot. Ex. 65 g kh÷8 E = 8 gram/E. Om du får ett blodsocker som ligger under 10-8 mmol/L 2 h efter måltiden så verkar kvoten stämma bra. Om du hamnar högt behöver kanske kvoten sänkas och om du hamnar lågt (<4 mmol/l) så behöver kvoten nog höjas. 

Korrigeringskvot – Högt blodsocker kan sänkas med en extra dos insulin 

Höga blodsockervärden kan du åtgärda med en extra dos direktverkande insulin när blodsockret är högre än målvärdet och minst två timmar har gått efter föregående insulindos. Extradosen kallas ibland för sänkningsdos, justeringsdos eller korrigeringsdos. 

För att dosera rätt behöver du räkna ut din korrigeringskvot med hjälp av 100-regeln. Ta siffran 100 och dela med den totala dagliga insulindosen (basinsulin + måltidsinsulin). Exempel: 50 E insulin per dygn – 100 ÷ 50 = 2. Det betyder att 1E insulin sänker blodsockret ca 2 mmol/l.

Obs! Du kan behöva olika korrigeringskvoter över dygnet (precis som kolhydratkvoten). Så den kvot du räknar ut med ekvationen ovan kan behöva vara lite lägre på morgonen. 

För att beräkna en korrektionsdos behövs;

1. Korrektionskvot. Skrivs (förenklat) mmol/E och talar om hur många mmol som 1 E insulin sänker blodsockret.
2. Aktuellt blodsocker
3. Målvärdesblodsocker (vad vi vill sänka blodsockret till): 6 mmol/l

Ekvationen är: Antal mmol som blodsockret ska sänkas ÷ (dividerat med) korrektionskvot = E insulin.

Är det rimligt?

Med tiden blir du duktig på att bedöma vad ett rimligt kolhydratinnehåll i en måltid är, dvs. du kommer att reagera om du en dag räknar en måltid som är 90 g när du vanligtvis brukar äta mellan 50-60 g. Då behöver du fundera på om du räknat fel eller om det du faktiskt äter innehåller mer kolhydrater. Detsamma gäller din känsla för vad som är en rimlig insulindos. Om du vanligtvis tar 4-6 E till en måltid men sedan räknar ut att du behöver 13 E då måste du reagera och fundera på om beräkningen är knasig eller om du faktiskt behöver den dosen. Det här betyder inte att det är fel att äta stora måltider ibland eller att behöva mycket större doser än du vanligtvis tar, det här betyder att kolhydraträkningen fungerar! Ibland äter vi mer kolhydrater och då behöver kroppen mer insulin eller vice versa.