En autoimmun sjukdom som påverkar insulinproduktionen
När en person får typ 1-diabetes har betacellerna i bukspottkörteln som bildar insulin förstörts och slutat fungera. Insulin är ett livsviktigt hormon som omvandlar kolhydraterna i maten vi äter till energi. En frisk persons bukspottkörtel doserar automatiskt precis rätt mängd insulin för att hålla blodsockret inom ett hälsosamt intervall. Den anpassar sig ständigt, minut till minut, reagerar på maten vi äter, fysisk aktivitet, stressnivå och många andra faktorer. Den här funktionen måste personer med T1D ta över och sköta själva så gott det går med hjälp av blodsockermätare och insulinspruta eller insulinpump.
Symtom på typ 1-diabetes
I Sverige insjuknar varje dag drygt 3 barn och lika många vuxna i typ 1-diabetes men många känner inte till symptomen. Det gör att många hinner bli väldigt sjuka innan de kommer till vården och får behandling. Det här kan vi ändra på tillsammans genom att lära oss och sprida den enkla minnesregeln fyra T, som står för de vanligaste tecknen på obehandlad typ 1-diabetes.
Toanödig – man kissar oftare och i större mängder än vanligt
Törstig – en extrem törst som inte går att släcka
Trött – man är ovanligt trött och orkeslös
Tunnare – oförklarlig viktnedgång trots normal eller ökad aptit
Hur får man typ 1 diabetes?
Orsaken till att vissa personer drabbas av typ 1 diabetes är inte känd och det går i dagsläget inte att förebygga, förhindra eller bota. Det finns inget som den drabbade personen kunde undvikit eller gjort annorlunda för att inte drabbas, det kan drabba vem som helst – när som helst.
Behandling av typ 1 diabetes
Personer med typ 1-diabetes tar insulin flera gånger om dagen, antingen med injektioner från en insulinpenna eller med en insulinpump. De måste kolla sitt blodsocker ofta och väga in många olika faktorer som påverkar blodsockret för att ge rätt dos insulin.
Kolhydrater i maten är en av många saker som påverkar blodsockret. Andra faktorer är fysisk aktivitet, sjukdom och stress. Vid typ 1-diabetes finns ingen specialkost, barn och vuxna med T1D rekommenderas samma kost som andra. Skillnaden är att de behöver räkna mängden kolhydrater och ta rätt mängd insulin för dessa vid varje måltid.
Målet är att försöka hålla blodsockret inom ett målintervall, vanligtvis mellan 4-8 mmol/l, men det fungerar inte alltid, trots att man gör sitt bästa. Att leva med typ 1-diabetes är en ständig balansgång som pågår dygnet runt, alla veckans dagar – blodsockret ska inte vara för högt och inte för lågt.
Hur kan du leva ett tryggt liv med T1D?
Nyckeln till ett tryggt liv med typ 1-diabetes är kunskap och rätt stöd från omgivningen.